I ett ljudisolerat rum kan ingen höra dig....

Vaknade med ont ont i halsen - fasen också.

Idag var det dags för premiären. Meilita skulle in i en studio för att spela in Tears In Heaven för ett radioprogram om hembygden som ska sändas senare i vår/sommar. Halsont var väl inte riktigt önskvärd utgångspunkt men den känslan försvann snabbt när nervositeten kopplade grepp om mitt psyke. Jag brukar inte bli nervös men nu vare ju nåt nytt som hägrade. Fast magfladdret flög i väg i samma sekund som jag klev in på Sveriges Radio och träffade ljudteknikern som gav ett helylle-Svensson-intryck. Här kände jag mig trygg.

Det var otroligt kul att sjunga - lyssna - och sen rätta till allt som man inte va nöjd med första tagningen. Det är ju känslan man vill åt...att det skulle bli varmt och nära. Låten kommer till sin rätt i det minimalistiska - i det lilla sårbara.

Efter femte tagningen satt det. Då var sång och musik och känsla ett med varandra.
Wow vilken grej - vilken dag. En av mina drömmar är uppfyllda - bara sådär...

Dubbelkalas

Idag har vi firat Miraklets morfar och kusin. De delar födelsedag liksom en hel del fritid då de har förmånen att bo grannar. Jag svullade tre tårtbitar och Miraklet fick leka i himmelriket dvs kusinernas rum. Snön har släppt sitt grepp här hemma under helgen men i Paradiset är det fortfarande tokmycke kvar... fast vägarna är härligt geggiga.

Snart

Paradiset hägrar. Bloggaren tar ledigt!

Världsboksdagen

Det är enkelt att imponera på småmänskorna. Idag har jag varit sagofé. På bilden ser ni delar av dagens outfit. Pärlor, glitter, guld och silver. Då blir de helt sålda och tittar beundrande på en samtidigt som de lyder minsta andetag... Jag har läst sagor, viftat med mitt trollspö och lyssnat på en talande liten glittrig skattkista. Det är extra kul när man får spinna loss fantasin tillsammans med kollegor och småmänskorna.

Sen så är galon-säsongen över för i vår. Härligt härligt! Kalastiden är snart här...snart är den här!

Bakbordsbaciller

Det finns ju nåt som heter hastbullar. Miraklet och jag har bakat hostbullar. Vill du äta hennes nygräddade hostbasilusker får du komma hit och fika, annars tror jag faktiskt att vi käkar upp dem själva.

Inställt

Jag hade ju tagit ut en semesterdag för det här.

Snopet var känslan som infann sig idag när inspelningen fick ställas in pga sjukdom. I stället blev det semester eller rättare sagt en vab-dag eftersom Miraklet snorar och hostar febrilt. Slår vad om att bacillerna intagit min kropp lagom till nästa vecka då vi ska göra ett nytt försök att föreviga sång och musik i studion.

Fortsättning följer....

Det har profeten sagt

Jag och sambon gjorde en dubblé igår. Helt oberoende av varandra men med samma fordon.
Min körskollärare sa: Vanja du kommer att backa på nåt för du tittar aldrig bakåt. Visst hade han rätt. Jag har bland annat frontalkrockat (då tittade jag inte heller bakåt :-) backat in i farsans pickup och nån lyktstolpe på Ålidhem men nu har det varit lugnt nåra år. Tills igår då jag hög på Plantaget backade samtidigt som bilen bakom. En liten skråma på kofångarn bara.

Vad sambon höll på med får han stå för själv då hans fulländade backning resulterade i en fåra på höger bakdörr. Klant! Själv har jag ju bara uppfyllt min körskollärares profetsia.....än en gång.

Avkopplad

Vi har haft lite tekniska problem här hemma - eller rättare sagt avsaknad av tekniska prylar. Ett internetfritt dygn- inte så tokigt alls.

Pussel

Miraklet gillar pussel. Hon har ett pussel här hemma men i dag fick hon ett nytt 16 bitars. Efter femte läggningen fixade hon det själv. Jag bara gapade...

Glasklart

Jag gillar glas. Vitt eller färgat spelar ingen roll.
Extra vackert när solen skiner in genom fönstret.

Helgen har börjat

Fredag
Sol
Ledig
Barfota
Linne
Öppet fönster
Nya gardiner
Nyputsade fönster
Miraklet tjollrar

Hurra!

En bild på mina favorit Meilitor (jo vi heter det alla tre!) Den äldre fyller år idag. Det ska vi fira!

Otroligt jättekul

Att det ena leder till det andra är ett ordspråk som dyker upp med jämna mellanrum i min vardag. Ett blogginlägg blev en krönika och nu har jag fått ett erbjudande som jag inte kan tacka nej till.

Jag ska gå in i studio...och sjunga in en låt till ett nytt radioprogram från hembygden. Förra gången spelades allt in direkt under gudstjänsten men nu ska det alltså göras ett dokumentärprogram och sångerna skall spelas in i studio.

Gud så häftigt! Verkligen nåt som piggar upp min stukade själ. Att få sjunga på det här sättet känns bara spännande, nytt och roligt. Precis vad jag behöver.

På tisdag är det dags.

kul kul

Jag ber om ursäkt för den sunkiga bilden från min mobil men jag är bara tvungen att dela min läsglädje med Carpe Diem från gårdagens VK.

Stoo´rn

Meilita anropar Blogg Ernst! Nu har vi gjort det.
Hottat upp med att platta till.

Mitt hemliga vapen

Kan man annat än älska sitt jobb när man får en sån här lapp av en femåring med glitterögon?
Det står: Vanja, visa ditt vapen och dina töjbara ben förstås.

Historien bakom blev till under ett lunchsamtal förra veckan då jag sa att jag hade töjbara ben som kan bli extra långa. De är mitt hemliga vapen och jättebra när man ska hänga upp saker högt på väggen. Enda nackdelen är att de inte funkar när barn under arton år finns i rummet....

Färd genom vildmarken

På väg till Vindeln såg vi en kungsörn på fem meters håll. Den satt och kalasade på en ren som var kamoflerad av plogkanten.

Själens melodi

Förutom att jag varit skitirriterad på vädret så bjöd söndagen på ett gig. Jag sjöng på en sinnesrosgudtjänst i Vindeln. Det brukar vara mysigt och stämningsfullt att sjunga där men idag var det iskallt och känslosamt. Kände på en gång att nåt inte stämde. Jag ska inte sjunga offentligt när själen är lessen. All energi går åt att mota undan gråten som rusar fram vid varje ord.

Nästa helg är det egentligen dags igen- men jag har ringt och avbokat. Det känns helt enkelt inte rätt.

Premiär -08

Vi har käkat grillat, med strips, bea, sallad och vin. Bara lite sol och utemöbler som saknas.

Frukostskrattet

Carpe Diem

T.G.I.F

Den här veckan måste ha varit nåt i hästväg rent mentalt. Känner mig totalt nåkkad.

Miraklet med frisyren

Mycket kan jag, men klippa Miraklet är definitivt inte en av sakerna.

Därför styrde vi kosan till det allra heligaste nämligen frissan. Det kändes som ett övertramp att ta med henne till min frizon där jag alltid blir snygg och fräsch. Men för nåt enstaka besök får det väl gå - för herregudilondon så fin hon blev - en stortjej med snacknonstop och lilarosa slingor

Vädret..

..är under all kritik må jag säga. Hade inte tänkt blogga om aprilvädret för april är april vare sig man vill eller inte. Men det är ändå lite förunderligt att kika ut genom fönstret vid åtta på kvällen och se att det kan snöa då också. Det är väl det som är en av fördelarna med sommartid ...eller? Det blir extra ljust då....

Miraklet och Majsen

Miraklet och jag sitter och äter middag.
Jag lastar massor med majs på min tallrik och frågar:

- När ska Jonna börja äta majs då?
- Aldrig i livet! svarar hon snabbt

Tisdag

Mina ögon har verkligen inte haft det lätt idag. Efter gårdagen var de gigantiskt svullna beyond compare. Försökte sminka så att de skulle se lite mindre ut men känslan av att applicera mörk ögonskugga på kokt fläsklägg var den enda tanken som ploppade fram där i spegelbilden.

Dessuton var jag tvungen att jobba med Tant Röd. Skitjobbig kollega - har aldrig vett att backa undan när det behövs. Väl hemma hade jag ett brev från Posten som upplyste mig om att de gjort ett stickprov och vägt ett brev som jag skickade förra veckan där jag på nåt mirakulöst sätt lyckats skriva min avsändare på.

Jag är nu skyldig till att ha underfrankerat. Det kostar mig trettio spänn för att jag missat ett frimärke a 5.50. Alltså 25 spänn i sjön bara för att vi bor på landet där det bara fanns ett frimärke i fläktskåpet. Bra jobbat lilla brevvägare! 1-0 till dig.

Min faster

Snön föll på krokusarna när sorgens täcke lades över mitt bröst.
Tack för alla kramar, för all omtanke och kärlek.
Tack för fina minnen som jag ska vårda för alltid..... här inne.

Oändligt tomt blir det utan dig.
Oändligt tomt

Mr Killer

Det finns en Rambo inuti min sambo. Huset är minerat. Sex nya fällor.

Det var det värt. Den lilla lilla musen är död nu.
Jag kan gå in i köket utan att få musfrossa.
Tack Rambo G.

Vårens karamell

Hemma i soffan igen hos sambon, Miraklet och stinkhunden.
Jättetrevligt är det enda jag kan skriva om helgen.
Verkligen jättetrevligt.
Nu är vårens karamell uppäten.
Lite snopet känns det allt.

Kanske dags att boka in en sommarkaramell att längta efter.

Jaa

Det var orginaluppsättningen. Dvs Anna Sahlin, Peter Johansson och Måns Zelmerlöw. Vilken show - vilket röj.

En stilla bön om Måns och Peter

Shoppande svägerskor i solen

Vildmarken

Alla har väl hört talas om björnfrossa. Själv har jag inte upplevt just detta men hade just en skräckupplevelse.

Jag har mus-frossa eller rått-hurven.
Såg nyss en kila över köksgolvet.

*sväljer nervöst och sneglar mot köket*

Jag och mitt liv

Jag tänker och tänker...
Är några ord på spåren.
Snart sitter de kanske där som ett smäck.

Prova du också!

Uppladdning

Jag har börjat ladda för något extremt ovanligt. Det är lika sällan förkommande som ett skottår och i denna uppställning en jungfruresa. I morrn kväll bär det av till huvudstan med svägerskorna.

Oj oj oj - hör ni hur min shopping och musikaltarm skriker av upphetsning?

Akta dej för den onda cirkeln

En liten föreläsning om problemlösning.

Sommartid = vår

• Snön är porös som socker
• Stenplattorna tittar fram
• Gick ut efter middan och dolade
• Miraklet leker utan vantar
• Krokusarna tittar fram
• Första dan med gympadojor