Det ska börjas i tid

-Mamma, jag har en pojkvän sa Miraklet

Jag satte kvällsfikat i vrångstrupen och tittade oförstående på min treåring. Scenen utspelade sig för några veckor sedan och jag förvånas än en gång över hennes vokabulär. Efter närmare efterforskningar visade sig pojkvännen vara elva år och kusin med Miraklets kusiner. Sött, gulligt och ganska rart.

Förra helgen när vi var i Paradiset sitter hon och hoppar förstrött på sin hoppboll när plötsligt de små ögonbrynen rynkas och en bestämd fråga om när hon egentligen ska få träffa sin pojkvän kommer flygande genom rummet. Självklart får hon under lördagen åka till kusinerna och kusinernas kusiner i flera timmar. När jag dagen efter frågar om hur det var att träffa pojkvännen svarar hon helt bekymmerslöst att han inte ville vara med henne.

Jag avslutar som Orup : Unga hjärtan dom klarar sig alltid....