Jorå du kan skönja en stelfrusen och ihoppackad fotboll som minuterna innan låg så fint kamoflerad mitt ibland två dessi med puder på våran gård. Jag skottar och sambon kör slungan när den tar tvärstopp och han blir vild av raseri när han inser att det är Peps boll som fastnat. Jag viftar och skriker att han ska lugna ner sig när jag hör att han går upp i falsett och ser den strama blicken. Aj då - vår hund verkar dödsdömd.
Jag frustar av skrattattacker när jag försöker skära bollen i molekyler så att den går att lirka ut medan sambon har kastat in hunden i huset och ursinnigt går loss på plogkanten med skottan. Tillslut får jag loss en bit och vi kan med förenade krafter få ut bollfan ur snöslungan.
Oj vilken kväll
*småfnissar fortfarande*
1 kommentar:
Haha! Det skulle ha varit kul att både se och höra G! Kan tänka mig att han var smått irriterad :-)
Skicka en kommentar