Dryga dagar

Samvetet mot Miraklet gnager. Jag är en långsamt vaggande tjockis som knappt når eller vill försöka nå golvet med armarna. Tempramentet är kort som ett tandställningsgummiband och jag vill bra mycket mer än vad jag orkar. Idag var jag tvungen att ta fram kryckorna för att fixa att förflytta mig. Miraklet fick stora ögon och sa med darr på rösten att jag inte fick ha ont i bena. Jag minns att sista månaden var dryg men var den verkligen så här dryg? Hoppas på en novemberbebis kan man ju alltid ... men ja ja den kommer när den kommer.