Onsdagkvällen var sjukligt tyst i ordets rätta bemärkelse. Miraklet låg helt däckad och utstötte jämrande skrik emellanåt. Det var en kväll utan tjoller och sång från en tvåårings läppar.
Egentligen behövs det inga hjälpmedel mer än hörseln för att göra en bedömning av Miraklets hälsa för strax efter klockan sex i morse väcktes jag ur min komasömn av en kvittrande röst som sjöng " Sätt dej på bocken å håll dej i rocken så rider vi i galopp till pepparkakskungen..." följt av orden "Vet du mamma - nu har jag kräkits klart"
Det känns skönt att den fasen eventuellt är över för det är ju betydligt trevligare med ett Mirakel som sjunger julsånger istället för den förhatliga kräksången
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar