Bloggåret

En liten summering av Meilitas Mix anno 2009. Året som bestod av väntande och växande men började med en dryg månad. Efter en tid så kom skratten tillbaka till oss i huset på backen i byn tack vare vår hund och lite nysnö. I mars fick jag ett nytt extraknäck och i april fira vi farsan.

Våren kom och jag ville ha det ännu roligare i livet. I juni visade jag magen och en månand senare visade sambon rumpan. Under hösten blev det flera dryga dagar men sambon roade sig med sin nya hobby. Under november krigade vi mot flunsa och staten för att i december möta vår alldeles egna lilla Pärla.

Gott Nytt År !

Less

Det var ju inte alls så länge sen som det blev vinter.
Jag är redan less på snö och kyla.
Det lutar åt ännu en lång dryg vinter.
Vilken tur att jag ska vara ledig så jag kan njuta extra mycket.

Nattugglan

Jag tar tillbaka orden att Pärlan ska vara en liten människa med god nattsömn. Nu har hon partajat två nätter i rad till framemot tresnåret. Mamma Meilita passar då på att kolla in tv-utbudet på den lilla dammiga sovrumsteven.

Pärlan

Vi vacklar.
Pärlans tilltalsnamn....det känns inte så där klockrent.
Så vi har börjat om från scratch.
Det känns sådär.
Hon är så mycket och så liten.
Så cool och vacker.
Vilket namn kan fylla hennes små skor.
Vi funderar vidare...

Inga bullar i frysen

Förvirringen är total både hos mamma och pappa. Amningshjärnan överhettas snabbt och jag ser ordet disträ tatuerat på pannan när ögonen möter spegelbilden. Dagens megatabbe är ändå att en ICAkasch full med färska bullar åkte i soptunnan istället för blöjpåsen och det värsta av allt är att sopbilen hann tömma innan vi märkte missen.

Innan huvet når kudden

Nu äre den där halvtimmen i tystnad innan jag och Pärlan craschar isäng. Hon är som sagt duktig på att sova på natten men hon är också en fena på att käka då. Så i småbebisbarnsföräldrars mått är jag ändå hyfsat utvilad.

Det har snöat en hel halvmeter idag och de sa att vi kunde få 1-2 dessi i morrn också. Nu har vi vinter med råge. Annars har jag fortsatt att leka med mina julklappar och halkat på en korv som Miraklet och hennes polare spillt på köksgolvet. Det vart en slaijd istället för en flätt - livet är exsajiting här i huset på backen i byn.

Miraklet och Pärlan

Exklusiv nöt

En annan dag

Oj vad vi har softat idag. Eftersom vi varit ganska lediga från att passa tider under hela december är vi extra inkörda på att sova länge på morgonen. Pärlan snusar gärna fram emot niosnåret om hon inte väcks av en trallande storasyster. Annars är hon ganska bra på det - storasyster alltså - att peta på Lillsyrran när hon sover.

Förutom att softa har vi lekt med våra julklappar. Jag fick en hel del mysatteraljer som jag lufsat runt med. Miraklet har premiäråkt på sina första skidor. Hon var riktigt duktig för att vara total nybörjare - sen skrattade hon gott när hon ramlade omkull. Klihunden gnäller sönder julefriden då grannens tik löper. Jag har glädjefnatt för att jag fått på mig några av mina gamla favvobrallor - jipi, jipi, jipi!

Julafton 2009

Tjejerna med Tomten

2009

Dan före dopparedan

Hux flux är det dan före julafton. December fullkomligt flög fram i ett rasande tempo. I år blir det en annorlunda jul. Jag ska fira den utan mina föräldrar och det har väl inte hänt sen 1993 då jag jobbade och bodde i USA. Vi firar med sambons kusin här i staden och det blir alldeles säkert kalasbra då Miraklet och hennes superpolare kan härja med varandra hela kvällen. Vi har idag handlat käk, de sista julklapparna och även checkat Pärlan på BVC. Tre veckor ung väger hon 4,1kg och är 53 lång. Föresten heter lillasyster Mia - numera och för all framtid, men på bloggen är hon och förblir vår lilla Pärla!

Varde ljus

Nu vänder det!
Men det är fortfarande betydligt fler som kläcker ur sig den kommentaren i juni än nu.

Vem har köpt ut?

-Mamma var är spriten, jag vill ha med den till dagis.

Morgonens citat från Miraklet. Ärligt talat så kändes det rätt märkligt att höra dom orden från en treåring. Spritsorten som hon ville ha med sig var dock bara lilla flaskan med handsprit.

Djur med dödslängtan?

Okej

Det verkar som att två av bambisarna strök med under morgontimmarna. Olyckorna hände strax utanför vårt hus. Förstår inte varför de skulle envisas med att springa över vägen titt som tätt...

Själv är jag glad att vi inte körde på dom - huvva sånt är inte kul alls.

Fjärde advent

En lång dag bestående av bebismagknip med skrik.

Skitbil

Tuttbebis

Tillplattad

Sambon och tillika pappan har ändrat beteende innan han sätter sig i soffan eftersom han nästan plattat till Pärlan med sin kroppshydda inte en men två gånger. Jag skrek högt för att undvika katastrofen! Numera tittar han vart hon ligger innan han placerar sin bak. Det är sannerligen inte lätt att vara liten och nykomling i huset på backen i byn.

Bidrag

Tänka sig.. jag fick mina korvören av Försäkringskassan. Det trodde jag inte men en sån här gång är det helt okej att ha fel.

Noga

Efter åratal av möten med småmänniskor i mitt jobb är jag lite kinkig när det gäller namn. Man har ju mött en hel del barn och deras personligheter samt hört bra och mindre smickrande smeknamn i det oändliga. Därför är jag noga - Pärlans tilltalsnamn ska vara neutralt enkelt att uttala och skriva, inte jättevanligt bland jämnåriga, samt rimfritt. Sånt tänker jag på - att mina barn ska slippa få öknamn baserade på sina namn. Mitt namn är ju rätt så svårrimmat på om man nu inte gillar lag från Luleå vill säga...

Ogjort

Pärlan var ju en punktlig liten tjej och det är jag glad och fortfarande lite överraskad över eftersom jag var helt övertygad om att jag skulle gå åtminstone 5-6 dagar över tiden. Detta har inneburit att det är några göromål som är ogjorda. Pynt och bak skiter jag fullständigt i men jag hade prioriterat ett besök hos frissan. Nu får jag istället prioritera tid framför spegeln med lilla trotjänaren och asken med hårspännen om jag ska ut bland folk. Det kostar att ligga på topp :-)

Äntligen lite vitt

Stämning

Jag har noll julstämning. Trots att huset på backen i byn andas advent med julpynt och typiska julförberedande sysslor. Julklappsinköpen klarade jag av för länge sen och de få som är kvar får sambon ha ångest över och fixa. Mitt jobb brukade greja julstämningen galant då jag har dirigerat Luciafirande i en herrans massa år följt av allt julpysslande med småmänniskorna men i år blir det som det blir. Tur att vi har Miraklet som sätter lite fart på traditionerna här hemma.

Pärlan (nej vi har fortfarande inte bestämt vad hon ska heta) fortsätter att vara en helt gudomligt nöjd liten varelse och Miraklet är en helt normal treåring med fasansfulla utbrott följt av ett änglalikt uppförande. Det är med andra ord en härlig stämning även om den inte känns så julig för mamma Meilita.

Miraklet i bak-och degätartagen!

Främmen

Nu börjar nyfikna besökare att strömma till huset på backen i byn därav denna bloggtorka.

Jag heter...

Ja vad ska lillan heta? Jag kan säga att jag och pappan är rörande överens om allt utom tilltalsnamnet. Så länge förhandlingarna pågår har vi inga kommentarer angående vilka namn det står mellan. So stay tuned....

En vecka ung

Kommandoran

Nu handlar allt om tajming - för nu är det Pärlarn som styr och ställer. Det är ju inte klokt hur snabbt man glömt bort hur det är att få bebis. Min egen rätt att bestämma när jag ska äta, sova, duscha har helt försvunnit nu när det kommit en liten kommandora i huset. Men idag har hon faktiskt varit riktigt schysst - jag har fått äta frukost, duscha och till och med måla naglarna i lugn och ro.

Ute är mörkt och blött

Säga vad man vill om att få barn i det mörkaste december men det känns helt okej att bara sova sova sova. Har haft rejält ont i bäckenet och ligger mest och myser med Pärlan som kör sitt första marathon-ätar-dygn. Har introducerat tutten för henne och hon sög lite intresserat en liten stund.

Regnet skvalar mot plåttaket och jag har lyckats få ner alla papper i kuvert som ska iväg till kära Försäkringskassan. Har föga förhoppning att de kommer att bevilja en krona till min sjukskrivning. Nåja - orkar faktiskt inte bry mig om det what so ever. Nu ska jag snusa på Pärlan lite och fortsätta soffslappa!

Stumpen

Miraklet är ju upp över öronen förälskad i Lillasyster, ända tills hon skriker eller blottar navelstumpen. I samma ögonblick som blöjan åker av försvinner storasyster bakom skötbordet. "Mamma är du klar snart?" frågar hon "Jag tycker att naveln är äcklig"

Pappan tycker också det. Han studerade betongväggen när barnmorskan visade moderkakan och navelsträngen efter förlossningen.

Men nu har det äckliga ramlat av vilket innebär att pappan och storasyster också kan tjollra med Pärlan på skötbordet medan mamma äter fudge framför tv'n

Big boobies

Så är ordningen återställd! Brösten är större än magen. Mitt Samantha Foxliknande tillstånd känns inte sådär superbehagligt just nu men det vänder ju inom snar framtid.

TACK

för alla gratulationer och lyckönskningar från er bloggläsare till oss. Dom värmer.

Andra advent

Det lunkar på. Mjölken har runnit till och idag känner jag mig upphängd och nersläppt. Rygg och ben skriker - jag äter alvedon. Lillan sover och äter och Miraklet rör sig runt lillasyster likt ett bi runt en blomma.

Utcheckad

Lite fakta

Miraklets förlossning eller värkarbete varade i oändliga dryga två dygn. Sen gick jag tio dagar över tiden. Den här gången gick det snabbare. Värkarna smög i gång vid tretiden på natten till onsdag. Tolv timmar senare drog de igång på allvar. Vi åkte in till Förlossningen vid 18-tiden och 2½ timme senare såg Undret adventsstjärnans ljus. Jag var overkligt pigg efteråt så vi stannade bara på BB till igår eftermiddag. Det är ju så mycket vilsammare hemma. I morgon bitti ska vi in till BB för sista checken och "utskrivning". Våran än så länge namnlösa tjej sover och suger bra. Miraklet är full av kärlek till sin bebis och Klihunden ser så där lustig ut när hon piper ut sina små skrik.

En känsla att spara

Det är svårt att hitta orden vid tangentbordet en sån här gång så det får bli som det blir. Kunde jag spara en känsla i en ask skulle det vara känslan av att föda barn. Det finns nog inget så himlastormande som det är. Från att vara hög som ett hus av all smärta till att befinna sig i ett kärleksrus till någon som nu finns tack vare mej och min hjärtans kär är obeskrivligt. Ni vet ju alla ni som varit där. Det är det största....

Nu är lillan här!

Vikt: 3865 g

Längd: 50 cm

Inget för känsliga läsare

Idag kom grisen som vi beställt -styckad i en vit slaktbalja. Så nu pågår pysslet med att packetera. Det är ganska intressant att identifiera olika köttbitar. Några vet man stensäkert, andra gissar man på och slutligen blir det en hel del fläsk.

Nöff, nöff!

Dan före dan?

Trött
Svullen
Trög
Seg

Flätt!

Jag och kulan gjorde en "praktflätt*" på farstubron när jag skulle skjutsa in Miraklet på dagis. Snorhalt av uppblött rimfrost ( detta tröttsamma regn!). Det måste sys - hålet på mina brallor då det var knäna som tog smällen medan dagisväska och overall flög all världens väg. Nu har jag saltat broskrället och kommer att gå ännu långsammare än tidigare.

*vurpa, halka

Min kula

Min mage är verkligen som en kula. Den är 115 cm i omfång och väger 15 kg. Skinnet spänner och jag funderar över om jag kommer att sakna den...svar lite. Samtidigt längtar jag vansinnigt efter att få hålla i tokbebisen som bökar runt därinne. Åsså undrar jag lite hur förlossningen kommer att bli. Det är verkligen märkligt att vänta på något som man inte har en aning om hur det kommer att bli - det är bara att vänta och se.....

Miss Sövd

Fredag lördag och söndag har Miraklet lyckats och fått äran att powernäpa efter klockan 16. Detta har resulterat i en missövd gnällspik som är vaken till 22 snåret. Inte en enda optimal helgkväll för varken mamma och pappa så här i slutet av november. Kan nån styra upp vårt helgförfall eller rekommendera nån sorts ljuddämpare på vår avkomma?

Ett - Noll

Den årliga fajten med ljusstakarna är över. Ljusspridarna vann då tre av mina gamla trotjänare kastat in handduken. Det blir väl helt enkelt tvunget att uppdatera adventspyntet.

Klassisk bjällerklang

Sveriges Radio har fixat julmusik nonstop.
Det är bara att välja här

Utrotningshotad?

Det är inte ofta man ser ett jalusi på en bakruta nuförtiden. Eller en gamvolvo heller för den delen. Man undrar ju lite vart de har tagit vägen..... och om jalusiet får en renässans liksom axelvaddarna och plastbrillerna verkar ha fått.

Kärring?

Vi har haft en strid ström av unga jultidningsförsäljare här i byn. Självklart har vi handlat och nu i dagarna kom leveransen. Jag tänkte ha något trevligt att titta på under kommande året som hemmalufsande mamma och beställde en kalender med årets snyggaste killar!

Men med kalendern i min hand så börjar man ju undra vem kalendern riktar sig till? Min åldersgrupp 35+ drar nog igång stora varningstutan på kärringsnuskstatus faktiskt. För dom sockersöta svartvita bilderna av småpojkarna riktar sig nog bättre till mina brorsdöttrar som seglar genom livet strax under tonåren. Sen kikar jag på bilderna med en bekymrad rynka och undrar vem fasiken de är. Några svenska popsnören kan jag identifiera med sen?! För vem är egentligen Jesse McCartney, Joel Madden och Adam Brody??? Hmm...

Jag skulle nog ha inhandlat en kalender med årets snyggaste män istället. Faktum är nog att jag numera är mera kvinna en tjej även om det kan svida lite på psyket. Sen kommer jag ändå att hänga upp den för att slippa ännu en reklamkalender från Martinsson som nu i november har en bild på Danderydshallen. Då vilar jag mycket hellre ögonen på Björn Gustavsson eller Johan Palm och accepterar känslan av att vara en snusktant.

Marspojken Chase Crawford

Tjockisskämt

Alla tjockisskämt om min mage går även de mot grande finale. Så passa på om du har nån på lager.
Svägerskan spelade den här för mig i helgen. Den svänger ju!!
*fniss*

Stilla

Varken hunden eller jag hade lust att stiga upp imorse - så vi kröp ner under täcket när sambon och Miraklet pillrat sig iväg. Det är novembermörkt med regn och min kropp har som stannat av. Är alls inte lika hungrig längre. Dricker mest och äter frukt kombinerat med gröt eller fil.

Har direkt haft en dust med Försäkringskassan angående min sjukskrivning. Det verkar som att jag inte får nån sjukpenning eftersom jag jobbat fyra dar/veckan i stället för fem. Jag är ju en praktisk pendlare och tycker att en heldagsvila mitt i veckan vore bättre än fyra timmars kneg varje dag. Det är taskigt dåligt med upplysningar ibland - när varken läkaren eller arbetsgivaren kunde ha gett en hint om detta. Samtidigt kanske det är mitt ansvar eller?? Samma visa varje gång runt dessa pengar och blanketter. S u c k!

Sen är min mamma fortfarande inte alls pigg... det är lite drygt för dom vuxna Meilitorna. Men snart? kommer bebben. Tror att jag ska sortera alla små kläder idag och längta lite till....

Vad och när?

Okej
Nu får ni gissa genom frågan här till höger.
Eller briljera genom att skriva ner kön och födelsedag i det här inlägget. På min blogg kan alla kommentera - även anonymt.

Lycka till!

Hjärtlöst svin

Läs här

Installation

Stan har ljusfestival. Vi på backen i byn kontrar med att sätta upp våra tre slingor ute. På en stubbe, i en buske och på ett träd. Kultur på byanivå!

Tjorv

Frågar Mirakelt vad de åt till middag igår.

- Jo, vi fick kyckling och ris.
- Va gott, det gillar du!
- Jo åsså sen fick vi såna där tjorvar.
- .... Aha - nudlar??
- Ja nudlar, vi fick nudlar.

Läget

Efter oändligt många i dagar i den mörka lådan som kallas november så kan man äntligen se blå himmel och sol. Mörkret tär och nu längtar jag ut till det korta ljus som bjuds. Brorsan med familj är här och en morgon med full rulle har tystnat då barnen åkt på badet och shoppingsugna vuxna redan härjar på stan. Jag och magen vaggar som vanligt här hemma.

På kylskåpet hänger brevet från Försäkringskassan som damp ner i går. De vill att jag ska ringa in och bekräfta hur mycket jag jobbar. Visst - det gör bara sitt jobb men jag kan tycka att det blir löjligt många turer ibland.

I kväll ska vi på ett dubbelt 40årskalas. Det ska bli skoj. En vit kväll för oss på backen i byn - det är nödvändigt så här i novembermörkret ;-)

Bara tre år kvar?

Bevittnade ju jordens undergång igår. Filmen var full av stereotyper och effekter som onekligen lämnade en liten tankeställare om jorden ska orka med människans framfart hur länge som helst.

Det enda positiva med storyn var att det faktiskt inte var USA som själva räddade mänskligheten utan det var ett hopplock av alla nationer som drog sitt strå till stacken.

Att tänka efter före...

Miraklet är nu så pass stor att det är lönt att brodera ut traditioner och julmys i huset på backen i byn. Det känns kul att skapa ett eget firande för just vår familj, sen blir det ju lite speciellt eftersom vår nya familjemedlem dyker upp mitt i julstöket.

Har velat om huruvida Miraklet ska få en presentkalender eller inte. Visst - det må va enkelt nu men sen blir det ju en till som ska ha 24 små "paket" och det lär ju inte vara så inspirerande att ro hem ett sånt projekt varje advent i ett antal år framöver.

Ialla fall så blir det en enklare variant med en present varje advent. Fyra paket känns nalta enklare än tjufyra och åtta stycken klarar man galant i stället för förtiåtta. Det gäller att tänka till i bland.

BigBelly

Det har ju inte direkt kryllat av bilder på hur jag ser ut nuförtiden. Håll tillgodo för det här är den enda bilden som jag visar på tjockMeilita i 37 fullgångna veckor.

Haligali

Fick dubbelbesöka barnmorskan idag då vildingens hjärtljud var för höga på förmiddan. De hade dock lugnat ner sig på eftermiddagen. Tokbebis som ska stöka runt så där! Kom ut vetja!!

Sprutan

Miraklet halvgrinade hela vägen in till Familjecentralen. Jag peppade och gullade. Hon satt och bet på sin nalle och såg bekymrad ut. Väl framme sken hon upp som en sol då bästaste kompisen med familj också skulle vaccineras. Frid och fröjd ända tills nålen nådde armen - då skrek och grät hon högt. Sen var det över och vi lekte en stund innan vi åkte hem tillsammans med pappan som också sprutat sig. Snabbt gick det också - vi väntade max 15 minuter på vår tur.
Skönt!

En tvåa?

Ska inte försöka mig på nån nakenchock idag. Tror att det enbart skulle vara till min nackdel. Eller..?

Nya tider

Det är en ny tid för Meilita.
En tid för gamla hobbies som inte har prioriterats sen förra bebisbubblan. Halvsova framför nyhetsmorgon, Lösa korsord, soduku, lyssna på musik samt jamma lite på keyborden.

Ganska najs faktiskt!

Gullegullisarna är tillbaka

Jahaja...nu är dom här igen. Klihunden är strikt kopplad och bunden nonstop medan bambisarna trippar runt våra späda fruktträd. Grrr...

Ljuset

Så infernaliskt skönt med helg. Det har varit lite mycket nu ett tag även för sambon. Hur förklarar man annars att han helt plötsligt hade med sig Miraklet till jobbet på fredagmorgon. Han glömde helt sonika att lämna av henne på rätt ställe! heh he

Idag såg vi ljuset i tunneln. Det kan väl också kallas helgnöje eller familjeutflykt att köra bilen genom en automattvätt. Miraklet skrek av skräckblandade känslor och jag tänkte på den svenska klassikern. Vad annars kan man göra i en biltvätt?.... ja möjligtvis se ljuset då.

Ljuset i tunneln

Säg det med ett leende!

I måndags var jag så mogen, klok och duktig att jag frivilligt besökte min tandhygenist. Det var verkligen ett tag sen sist och jag kände väl att det skulle vara skönt med lite fräscha gaddar innan man kliver in i bäbiskokongen. Hundralapparna rasslade i väg och jag klev nöjd ut genom tandklinikdörren för att inte återvända på minst ett halvår.

Döm om min förvåning när jag igår kväll så mumsade på en nybakt saffransskorpa och kände nåt hårt i munnen. Hm...det där var en hård bit sötmandel eller så är det en....... (jäv***, sa****, skit) bit från en TAAAND!

Efter jag hade svurit klart började jakten på en akuttid innan helgen. Även om jag inte har ute tiden än så vill jag inte ha en trasig tand som ska börja "jäcklas" (hi hi). Tillslut fick jag napp och idag kunde jag få den lagad och det tog bara tio minuter - fantastiskt! Sen var det bara att rassla fram nya hundralappar och be en liten bön att det håller sig snyggt och lugnt i käften på Meilita ett tag.

Ett roligt kuvert..

.. kom med posten idag. Jag öppnade kuvertet eftersom vi inte är gifta. Sen är ju sambon inte riktigt tennisproffs än...

Lunka på

Det lunkar på. Jag laddar för min grande finale på jobbet och har gårdagens vab:ande i ryggsäcken. Miraklet fick nån märklig febertopp på måndagkväll som snabbt blåste bort innan tisdagförmiddag. Läste sen det här och fick ont i magen.

Besöket hos barnmorskan visade att jag gått upp två kilo sen sist och att även blodtrycket tickat uppåt. Som sagt det börjar dra i hop sig...

Klihunden..

.. i snö och novembersol !

Snart här

Börjar känna mig som en alkis som behöver återhämta sig från helgen genom att vara hemma och sova på måndagen.

Även om det är tungt och humöret är superkort känns det faktiskt helt overkligt att det snart är dags för bebisen att komma ut. I princip kan det ju ske närsomhelst nu. När jag ser på bebistickern här intill chockas jag att det rör sig om fjuttiga tre veckor innan tiden går ut - och jag/vi som knappt börjat med något praktiskt runt bebisen än. Ärligt så börjar jag bli lite stressad över det. Måste plocka fram nostalgilådorna med småkläderna och förundras att nåt så litet snart ska fylla dom klädesplaggen och bli en del av våran familj.

Vad är det för en liten människa som vi snart får möta.....

Liten och nätt

Kommentarer som: "Åh vilken liten och nätt mage du har!" fnyser jag fullkomligt åt. Den är i mina ögon stor, stenhård med ett undantaget utrymme för cirka en halv deciliter stor pissblåsa och en deciliter stor magsäck.

"Liten och nätt"
*fnys*

Positivt inställd

Morfar och Miraklet i "djupa" diskussioner över en mandarin.
Bilden är tagen i dec 08.

Miraklets inställning till Fars Dag var ju lite si och så i början på veckan, men jag kan meddela att pappa och morfar fick varsitt kort med röda pussavtryck på. Man har väl rätt att ändra sig eller hur?

En läppstiftspuss och en flirt

...till pappa på Fars Dag från ditt Mirakel!

En vs två

Det känns skönt att det bara ska behövas en spruta, men för Miraklet blire dubbla biverkningar. Såg att det är dags för småttingarna vecka 47.

Postkodsfajten

Dom har inte gett upp eller lagt ner.
Idag kom det ett nytt påbud att vi ska flytta postlådan.
Ha! säger jag.

Alla Tjejers Dag

Berättade för Miraklet att det är Fars Dag på söndag och att hon skulle få göra ett kort och skicka till Morfar eftersom vi firar min pappa också. Då spänner hon ögonen i mej och säger att det tänker hon inte göra och undrar istället när det är Alla Tjejers Dag eller Alla Barns Dag för hon vill minsann också ha present, kort och tårta.

Håhå-jaja är allt jag har att säga om det!

Because I'm worth it!

Det blev inga stora biverkningar av sprutan förutom en ömmande vänsterarm. Sen att den vänstra sidan råkar vara min gòsovarsida kanske inte har varit så himla lyckat nattetid. Jag har med andra ord sovit som en kratta och varit obarmhärteligt trött på dagarna. Då är det skönt med halvtidskneg som tillåter en powernap under dagen. Idag blev den dryga tre timmar där i tvsoffan.

Att vänta i nio månader...

Det börjar bli riktigt tungt nu trots att jag "bara" jobbar halvtid. Tanken är att jag ska jobba två veckor till innan jag intar vänteläge. Förra gången gick jag ju över tio dagar och dom dära extra dagarna är ju extra långa. Sista månaden är det mestadels stånk och stön och väntan, väntan, väntan.....

En spruta tack!

I morgon hade jag tänkt vaccinera mig mot svininfluensan. Jag tillhör ju en grupp som rekommenderas att ta sprutan och med januarimånads sängliggande färskt i minnet tvekar jag inte en sekund att pillra mig iväg till vårdcentralen.

Vi ha int flytte

Vi har inte brytt oss.
Vi har ignorerat och tigit ihjäl lapparna som landat i brevlådan med jämna mellanrum. Men nu har det varit tyst ett bra tag.

Har dom lagt av?
Har dom gett sig?
Spänningen stiger i takt med vår uthålliga olydnad.
Fortsättning följer.....

Back in time

Det är inte ofta som nya låtar kan kasta en tillbaka i tiden men när jag hörde den här på radion blev jag plötsligt tolv år dansandes en tryckare på knattedisco i Åmsele Folkets Hus. Det var tider det...

Tack Europe för ännu en bra låt!

Trevlig helg

Inte intresserad

Pappan sitter vid köksbordet och inleder en pedagogiskt konversation med Miraklet om hur/varför man blir sjuk. Hon svarar snabbt och bestämt:
-Sluta upp med dom dära dumheterna! samtidigt som hon håller för öronen.

End of story...

Snabba puckar

Superbältet kom med posten idag så nu kan jag lämna tillbaka kyskhetsbältet till vårdcentralen!

Been there - done that!

Jag är så glad att jag är 70talist så jag inte kommer att trilla i de här modefällorna igen.

Stöd

Är det ett kyskhetsbälte? En gördel eller ännu ett missriktat reklamutskick från Lindex?

Njae inte riktigt. Det här är vad man får låna av vårdcentralen när man har foglossningar. Jag fick en snabbtid hos sjukgymnasten som presenterade två stödbälten. Ett superbra som man fick köpa själv och det megakrångliga som gick att låna. Jag skrattade när han presenterade dom och frågade vilket årtionde de hade köpt in lånebältet. Han log och rådde mig att beställa ett sånt här istället vilket jag senare gjorde.

1800-tals gördeln har jag lånat i väntan på leverans och den hjälper trots alla spännen och snören. Besökte även barnmorskan i dag och bebisen står startklar dvs att huvudet är fixerat. Inte konstigt att det trycker...

Dryga dagar

Samvetet mot Miraklet gnager. Jag är en långsamt vaggande tjockis som knappt når eller vill försöka nå golvet med armarna. Tempramentet är kort som ett tandställningsgummiband och jag vill bra mycket mer än vad jag orkar. Idag var jag tvungen att ta fram kryckorna för att fixa att förflytta mig. Miraklet fick stora ögon och sa med darr på rösten att jag inte fick ha ont i bena. Jag minns att sista månaden var dryg men var den verkligen så här dryg? Hoppas på en novemberbebis kan man ju alltid ... men ja ja den kommer när den kommer.

Ligger back på vilkontot

Mitt rörelsekonto är övertrasserat... musklerna har ett läge som i folkmun kallas för slowmotion. Idag blir det rast och vila på stället.

Kusiner

Konsert med världsartist väntar.

Vem då?

Jo hon såklart!

Inte ett piss

Tittar på klihunden när han pinkar fyra gånger på samma lilla grästofs.

Kissar... snurrar runt -byter ben.
Kissar... snurrar runt - byter ben.
Kissar... snurrar runt - byter ben.
Kissar....

Hur mycket kan en hund pinka egentligen tänker jag?
Sen tänker jag att jag är precis likadan. Skvätter på i tid och otid. Hur ofta kan en gravid kvinna pinka egentligen? Sjukt ofta säger jag.

Fylla

Detta fick mig att skratta högt för mig själv idag. Det må vara en osmaklig handling från min sida men det står jag för. Inte konstigt att det är brist på handsprit...

Me Myself and I

Idag är det min födelsedag...eller åtminstone är det den dagen då jag har fått ut tummen och använt presentkortet som sambon gav mig i födelsedagspresent där i slutet av mars. Men harreliigen se skönt det var att bli ompysslad på Spa i drygt en och en halv timme.

Som kronan på verket ligger en bit smörgåstårta och väntar på mig i köket. Den ska jag avnjuta med mig själv i tystnaden och tänka lite på sambon och Miraklet som övernattar på annan ort och beräknas komma hem i morgon kväll.

Så kan ett mitt-i-veckan party se ut hos en ensam Meilita på backen i byn.Fantastiskt!!

Konsten att ta sig ett järn....

Min geniala plan att ta brustabletten innehållande järn mitt i natten funkade sisådär. Att sömndrucken svepa ett glas bubbel och sen direkt somna om kan hippsomhapp framkalla ett illamående som inte är av denna världen. Så nu måste jag tänka om - men det är klån inte lätt.

Ute i tid...

Med en bebis som har intentionen att hedra oss med sin ankomst mitt i julruschen känner jag att jag måste börja tänka julklappar redan nu. Visst kan man skita i det och bara köra en soft inställning till hela högtiden i år men jag gillar att fixa och hitta små presenter till nära och kära. Så idag blev det preimärköp för klappar anno 2009. Men visst kändes det ändå märkligt tidigt.... får kanske köpa en julmust och en låda skumtomtar nästa gång det nalkas klappköp.

Den där Jensson

Miraklets fyraåriga kusin kommenterar sin tonåriga storebrors musiksmak med orden:
-Nu lyssnar han på Martin Jensson igen.

Det visade sig att det var Michael Jackson som strömmade ur högtalarna

Försök sno den kabeln om du kan

Den som väntar på något gott...

Jag var ett stort fan av Lilla Huset på Prärien när jag var liten. Minns faktiskt att det var under de programmen som jag övade upp läshastigheten så jag hann med de översatta textremsorna. Kommer också ihåg hur man längtade och längtade efter dagen det visades och hur man tittade på klockan på tv'n och verkligen önskade att man kunde starta programmet när man ville.

Tänk - nu kan man det. Nu kan man se program på webben när man vill. Det är ganska otroligt och fantastiskt hur "snabbt" utvecklingen har gått och att man fått vara med om det. Nu är det ju ytterst sällan som jag ser något på playkanalerna men möjligheten finns och det är väl mest Miraklet som kollar in nåt program nu och då. Undrar om nån visar Lilla Huset på Prärien? Tror inte att jag ska kolla för de gamla goda tvserierna från 80-talet har ju en tendens att vara allra bäst i minnet och låt det förbli så!

Miraklet i höstsolen

Tala om att ha Mage!

Jag börjar bli lite less på att 90% av alla mina samtal handlar om magen och mej. Visst det är ganska naturligt men också i längden väldans tröttsamt. Hela mej identifieras med magen och det frågas ständigt om min och bebisens hälsa. Det blir så lite av Meilita kvar att det känns som hon redan försvunnit in i bäbisbubblan.... (se där jag pratar om mej själv i tredje person!)... innan pyret ens är född.

Skönhetssömn

Klockan är snart tolv och jag är nyvaken!
Snacka om skön sjukskrivning och efterlängtad ledig dag.

Halvfart

Jag gillar inte att gå till läkare. Hatar att sitta där och "ömka" mig för att få hjälp. Vet inte varför men jag tycker det är otroligt jobbigt - i synnerhet som det nästan jämt också är nya läkare varje gång man besöker vårdcentralen.

Idag var jag på vårdcentralen och på köpet var Miraklet tvungen att följa eftersom jag även vab:ade denna sega måndag. Helgen bestod av vaf:ande i Paradiset för hela slanten och då sambon är i Istanbul känner jag mej lite extra sliten. Ialla fall ska jag från och med i morgon jobba halvid vilket känns jätteskönt. Ska verkligen prioritera att lägga upp fötterna och blunda. Nemas problemas är allt jag har att säga om det!

Lurvigt

- Mamma, varför är det så lurvigt ute?

Lövbåtar

Järnspikar

"Ta helst Fexim två timmar före eller efter måltid" läser jag på förpackningen. Okej då måste jag ta den under nån av mina otaliga pissstunder nattetid. För det känns onekligen lite marigt att pricka in ett järntablettintag under dagen. Jag snaskar ju på något varannan timme.

Ultraljud nr 2

Det finns inte så många fördelar med att vara högtryckare i unga år. Men en skojig och underbar sak är att jag får göra två ultraljud när jag är gravid. Idag fick vi se våran bebis för andra gången och man ligger där med ett fånigt leende på läpparna och tittar på skärmen med de svårtydda bilderna på vårat ofödda barn.

På grund av att jag har högt blodtryck görs en tillväxtkontroll i vecka 32 för att se att bebisen växer som den ska...och det gör den. Pyret visade sig vara aningen mindre än Svenssonbebisen och vägde nu cirka 1,7 kg. Tyvärr fick vi ingen bild eftersom den knorrat in huvudet mot min ryggrad....det hade ju vart superkul att se lilla fejset med dagens 3D apparater - men vi får väl schå oss nåra veckor till.

Traveller

Sambon är i Knivlandet, sen drar han till Foppaland och veckan avslutas i Turklandet. Vilken globetrotter... jag är bara internationellt trotter eller möjligen som en av Snövits dvärgar

Förlossning

Såg just "Den stora resan" där en ung kvinna födde i en gles rishydda utan ett ljud.
Kanske en mental bild att ta med sig till förlossningen...

Hunden

Klihunden mår sååå mycket bättre nu.
Han är pigg och mindre kli-ig
Halva pillerkuren avklarad-

Ork int

Skulle tro att det inte är så upplyftande att läsa mina inlägg nu. Är hysteriskt trött, järntabletter ska inhandlas och jag ska jobba mindre. Så kanske jag orkar vardagen för nu gör jag det inte.

Ba bulla!

Idag äre kanelbullens dag. Jag har (korsitaket) ådstakommit en bullstöjp och knådat till nåra vetelängder. Miraklet och Pappan är och badar. Regnet öser ner och jag ska fortsätta dagen med Brolle på högtalarna och bulldoft i näsan.

Fel målgrupp

Här ser ni ett misslyckat reklamutskick från Lindex till en blek 35åring med munherpes som är gravid i åttonde månaden.

Trist

Fortfarande inte frisk. Nytt halsont och trevliga munsår ploppar upp. Mamma är riktigt sjuk igen. Huvva så trist.

Gult är kult

Oj oj

Vill ni höra nåt skoj?

Sambon har köpt ny hoj!

Oboy oboy - sing for joy

En ny gul hoj - va skoj

Lyssna till kroppen

En lång eftermiddag och kväll med ihållande sammandragningar. Imorrn intar Meilita sängläge. Behöver nog dra i handbromsen lite.

Ent

Idag har vaggat med stora långsamma steg. Benen har känts som timmerstockar utan fötter och stegen har ekat i skolans korridorer. I magen har "Pippin" gjort helomvändningar så till den milda grad att jag totalt glömt bort omvärlden och stönat rakt ut. Idag har det inte varit nån höjdare att vara koloss...eh jag menar gravid.

Åksjuk

Om det var nåt som jag gjorde enormt mycket i grundskolan så var det att åka buss och taxi. Extremast var det i högstadiet då jag åkte 70 mil per vecka. Men tiden i bussen var ju rätt kul också. Man rörde sig obehindrat och var inte beroende av att sitta långt fram för att slippa spypåsen i stolsitsen framför. Att läsa bakåtvänd var inga problem och tiden kunde ju faktiskt ha används till att läsa läxor istället för att prata med kompisarna.

Nu är det helt kört. Jag blir åksjuk direkt och fixar knappat att fippla med stereon eller skriva ett sms när jag sitter på passargerarsidan i bilen. Sen fixar jag inte att gunga heller... måste va något med åldern och öronen.

Helgrejset

Snuvan klamrar sig fortfarande fast. Mina gig gick hyfsat men det är inte kul att smyga ut mitt i allt för att köra en hostattack eller en trumpetsnytning. Sen är det inte heller så kul att inte kunna prestera till max. Att sjunga på halvfart känns sådär men då är det skönt att det finns mikrofon.

Miraklet är hemma igen och vi hann med bio, pub samt att hämta vårt älgkött i Paradiset. Nu är frysen full med små användbara köttpåsar av varierande slag. Det är fortfarande varmt ute men det verkar vända under veckan bäst att njuta de sista dagarna.

Söndagsgiget

Njutbart

Middan består av en filbryta och en skinkmacka.
Det enda ljud som hörs är Sverkerklockan som tickar hemtrevliga slag.
Klihunden stirrar på mig - men vänder bort blicken när jag tittar på honom. Han vet att han inte får tigga och att jag till 90% inte ger honom nåt.

Det är så tyst vilket innebär att Miraklet har åkt på långweekend.
Ljuva tystnad.
Jag njuuter

Sjukt värre

Idag fick pappan hämta hem en hängig unge från dagis. Klihunden skulle ju till vettisen men nån diagnos på vårt Mirakel fick vi inte på köpet. Däremot ska vårat husdjur käka piller i tre veckor. Hoppas det hjälper.

I´m still jäkligt "snubig" och undrar lite över hur jag ska ro iland mina två gig under veckoslutet. Ska jag få en hostattack eller snörvla mig genom låtarna? Jag har tre dar på mig - hoppas det vänder ....snabbt.

Graviditeten

Det är lite drygt tio veckor kvar till beräknad födelsedag för bebisen. Jag har gått upp elva kilo och mår väl relativt bra. Känner av långa arbetsdagar med skrikande fötter och rygg. Bebisen är väldigt aktiv och har fortfarande gott om plats att göra små frivolter. Den har även börjat få in riktiga pärlor mot revben och kissblåsa. Då skrattar jag inte...utan hoppas innerligt att jag inte kissade på mig.

Läget

Förkylningen har nått sin kulmen och idag kände jag av graviditeten mer än snuvan så det går åt rätt håll. Fem dagar räcker - jag är less på att vara seg och sjuk.

Min inställda fjällresa blev någotsånär uppvägd av sommarens sista? grillning som gick av stapeln igår kväll. Den första känns onekligen lite mer festlig än den sista...

Min mamma (som legat pall i en vecka drygt) blir tack och lov långsamt piggare. Sen har Miraklet änteligen fått sig en cykel. Morötterna är upptagna och bortfixade. Vi har även börjat elda i pelletspannan så nu torkar tvätten i tvättstugan. En okej helg med andra ord.

Miraklet och Klihunden