Det är svårt att hitta orden vid tangentbordet en sån här gång så det får bli som det blir. Kunde jag spara en känsla i en ask skulle det vara känslan av att föda barn. Det finns nog inget så himlastormande som det är. Från att vara hög som ett hus av all smärta till att befinna sig i ett kärleksrus till någon som nu finns tack vare mej och min hjärtans kär är obeskrivligt. Ni vet ju alla ni som varit där. Det är det största....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar