Flätt!

Jag och kulan gjorde en "praktflätt*" på farstubron när jag skulle skjutsa in Miraklet på dagis. Snorhalt av uppblött rimfrost ( detta tröttsamma regn!). Det måste sys - hålet på mina brallor då det var knäna som tog smällen medan dagisväska och overall flög all världens väg. Nu har jag saltat broskrället och kommer att gå ännu långsammare än tidigare.

*vurpa, halka

Min kula

Min mage är verkligen som en kula. Den är 115 cm i omfång och väger 15 kg. Skinnet spänner och jag funderar över om jag kommer att sakna den...svar lite. Samtidigt längtar jag vansinnigt efter att få hålla i tokbebisen som bökar runt därinne. Åsså undrar jag lite hur förlossningen kommer att bli. Det är verkligen märkligt att vänta på något som man inte har en aning om hur det kommer att bli - det är bara att vänta och se.....

Miss Sövd

Fredag lördag och söndag har Miraklet lyckats och fått äran att powernäpa efter klockan 16. Detta har resulterat i en missövd gnällspik som är vaken till 22 snåret. Inte en enda optimal helgkväll för varken mamma och pappa så här i slutet av november. Kan nån styra upp vårt helgförfall eller rekommendera nån sorts ljuddämpare på vår avkomma?

Ett - Noll

Den årliga fajten med ljusstakarna är över. Ljusspridarna vann då tre av mina gamla trotjänare kastat in handduken. Det blir väl helt enkelt tvunget att uppdatera adventspyntet.

Klassisk bjällerklang

Sveriges Radio har fixat julmusik nonstop.
Det är bara att välja här

Utrotningshotad?

Det är inte ofta man ser ett jalusi på en bakruta nuförtiden. Eller en gamvolvo heller för den delen. Man undrar ju lite vart de har tagit vägen..... och om jalusiet får en renässans liksom axelvaddarna och plastbrillerna verkar ha fått.

Kärring?

Vi har haft en strid ström av unga jultidningsförsäljare här i byn. Självklart har vi handlat och nu i dagarna kom leveransen. Jag tänkte ha något trevligt att titta på under kommande året som hemmalufsande mamma och beställde en kalender med årets snyggaste killar!

Men med kalendern i min hand så börjar man ju undra vem kalendern riktar sig till? Min åldersgrupp 35+ drar nog igång stora varningstutan på kärringsnuskstatus faktiskt. För dom sockersöta svartvita bilderna av småpojkarna riktar sig nog bättre till mina brorsdöttrar som seglar genom livet strax under tonåren. Sen kikar jag på bilderna med en bekymrad rynka och undrar vem fasiken de är. Några svenska popsnören kan jag identifiera med sen?! För vem är egentligen Jesse McCartney, Joel Madden och Adam Brody??? Hmm...

Jag skulle nog ha inhandlat en kalender med årets snyggaste män istället. Faktum är nog att jag numera är mera kvinna en tjej även om det kan svida lite på psyket. Sen kommer jag ändå att hänga upp den för att slippa ännu en reklamkalender från Martinsson som nu i november har en bild på Danderydshallen. Då vilar jag mycket hellre ögonen på Björn Gustavsson eller Johan Palm och accepterar känslan av att vara en snusktant.

Marspojken Chase Crawford

Tjockisskämt

Alla tjockisskämt om min mage går även de mot grande finale. Så passa på om du har nån på lager.
Svägerskan spelade den här för mig i helgen. Den svänger ju!!
*fniss*

Stilla

Varken hunden eller jag hade lust att stiga upp imorse - så vi kröp ner under täcket när sambon och Miraklet pillrat sig iväg. Det är novembermörkt med regn och min kropp har som stannat av. Är alls inte lika hungrig längre. Dricker mest och äter frukt kombinerat med gröt eller fil.

Har direkt haft en dust med Försäkringskassan angående min sjukskrivning. Det verkar som att jag inte får nån sjukpenning eftersom jag jobbat fyra dar/veckan i stället för fem. Jag är ju en praktisk pendlare och tycker att en heldagsvila mitt i veckan vore bättre än fyra timmars kneg varje dag. Det är taskigt dåligt med upplysningar ibland - när varken läkaren eller arbetsgivaren kunde ha gett en hint om detta. Samtidigt kanske det är mitt ansvar eller?? Samma visa varje gång runt dessa pengar och blanketter. S u c k!

Sen är min mamma fortfarande inte alls pigg... det är lite drygt för dom vuxna Meilitorna. Men snart? kommer bebben. Tror att jag ska sortera alla små kläder idag och längta lite till....

Vad och när?

Okej
Nu får ni gissa genom frågan här till höger.
Eller briljera genom att skriva ner kön och födelsedag i det här inlägget. På min blogg kan alla kommentera - även anonymt.

Lycka till!

Hjärtlöst svin

Läs här

Installation

Stan har ljusfestival. Vi på backen i byn kontrar med att sätta upp våra tre slingor ute. På en stubbe, i en buske och på ett träd. Kultur på byanivå!

Tjorv

Frågar Mirakelt vad de åt till middag igår.

- Jo, vi fick kyckling och ris.
- Va gott, det gillar du!
- Jo åsså sen fick vi såna där tjorvar.
- .... Aha - nudlar??
- Ja nudlar, vi fick nudlar.

Läget

Efter oändligt många i dagar i den mörka lådan som kallas november så kan man äntligen se blå himmel och sol. Mörkret tär och nu längtar jag ut till det korta ljus som bjuds. Brorsan med familj är här och en morgon med full rulle har tystnat då barnen åkt på badet och shoppingsugna vuxna redan härjar på stan. Jag och magen vaggar som vanligt här hemma.

På kylskåpet hänger brevet från Försäkringskassan som damp ner i går. De vill att jag ska ringa in och bekräfta hur mycket jag jobbar. Visst - det gör bara sitt jobb men jag kan tycka att det blir löjligt många turer ibland.

I kväll ska vi på ett dubbelt 40årskalas. Det ska bli skoj. En vit kväll för oss på backen i byn - det är nödvändigt så här i novembermörkret ;-)

Bara tre år kvar?

Bevittnade ju jordens undergång igår. Filmen var full av stereotyper och effekter som onekligen lämnade en liten tankeställare om jorden ska orka med människans framfart hur länge som helst.

Det enda positiva med storyn var att det faktiskt inte var USA som själva räddade mänskligheten utan det var ett hopplock av alla nationer som drog sitt strå till stacken.

Att tänka efter före...

Miraklet är nu så pass stor att det är lönt att brodera ut traditioner och julmys i huset på backen i byn. Det känns kul att skapa ett eget firande för just vår familj, sen blir det ju lite speciellt eftersom vår nya familjemedlem dyker upp mitt i julstöket.

Har velat om huruvida Miraklet ska få en presentkalender eller inte. Visst - det må va enkelt nu men sen blir det ju en till som ska ha 24 små "paket" och det lär ju inte vara så inspirerande att ro hem ett sånt projekt varje advent i ett antal år framöver.

Ialla fall så blir det en enklare variant med en present varje advent. Fyra paket känns nalta enklare än tjufyra och åtta stycken klarar man galant i stället för förtiåtta. Det gäller att tänka till i bland.

BigBelly

Det har ju inte direkt kryllat av bilder på hur jag ser ut nuförtiden. Håll tillgodo för det här är den enda bilden som jag visar på tjockMeilita i 37 fullgångna veckor.

Haligali

Fick dubbelbesöka barnmorskan idag då vildingens hjärtljud var för höga på förmiddan. De hade dock lugnat ner sig på eftermiddagen. Tokbebis som ska stöka runt så där! Kom ut vetja!!

Sprutan

Miraklet halvgrinade hela vägen in till Familjecentralen. Jag peppade och gullade. Hon satt och bet på sin nalle och såg bekymrad ut. Väl framme sken hon upp som en sol då bästaste kompisen med familj också skulle vaccineras. Frid och fröjd ända tills nålen nådde armen - då skrek och grät hon högt. Sen var det över och vi lekte en stund innan vi åkte hem tillsammans med pappan som också sprutat sig. Snabbt gick det också - vi väntade max 15 minuter på vår tur.
Skönt!

En tvåa?

Ska inte försöka mig på nån nakenchock idag. Tror att det enbart skulle vara till min nackdel. Eller..?

Nya tider

Det är en ny tid för Meilita.
En tid för gamla hobbies som inte har prioriterats sen förra bebisbubblan. Halvsova framför nyhetsmorgon, Lösa korsord, soduku, lyssna på musik samt jamma lite på keyborden.

Ganska najs faktiskt!

Gullegullisarna är tillbaka

Jahaja...nu är dom här igen. Klihunden är strikt kopplad och bunden nonstop medan bambisarna trippar runt våra späda fruktträd. Grrr...

Ljuset

Så infernaliskt skönt med helg. Det har varit lite mycket nu ett tag även för sambon. Hur förklarar man annars att han helt plötsligt hade med sig Miraklet till jobbet på fredagmorgon. Han glömde helt sonika att lämna av henne på rätt ställe! heh he

Idag såg vi ljuset i tunneln. Det kan väl också kallas helgnöje eller familjeutflykt att köra bilen genom en automattvätt. Miraklet skrek av skräckblandade känslor och jag tänkte på den svenska klassikern. Vad annars kan man göra i en biltvätt?.... ja möjligtvis se ljuset då.

Ljuset i tunneln

Säg det med ett leende!

I måndags var jag så mogen, klok och duktig att jag frivilligt besökte min tandhygenist. Det var verkligen ett tag sen sist och jag kände väl att det skulle vara skönt med lite fräscha gaddar innan man kliver in i bäbiskokongen. Hundralapparna rasslade i väg och jag klev nöjd ut genom tandklinikdörren för att inte återvända på minst ett halvår.

Döm om min förvåning när jag igår kväll så mumsade på en nybakt saffransskorpa och kände nåt hårt i munnen. Hm...det där var en hård bit sötmandel eller så är det en....... (jäv***, sa****, skit) bit från en TAAAND!

Efter jag hade svurit klart började jakten på en akuttid innan helgen. Även om jag inte har ute tiden än så vill jag inte ha en trasig tand som ska börja "jäcklas" (hi hi). Tillslut fick jag napp och idag kunde jag få den lagad och det tog bara tio minuter - fantastiskt! Sen var det bara att rassla fram nya hundralappar och be en liten bön att det håller sig snyggt och lugnt i käften på Meilita ett tag.

Ett roligt kuvert..

.. kom med posten idag. Jag öppnade kuvertet eftersom vi inte är gifta. Sen är ju sambon inte riktigt tennisproffs än...

Lunka på

Det lunkar på. Jag laddar för min grande finale på jobbet och har gårdagens vab:ande i ryggsäcken. Miraklet fick nån märklig febertopp på måndagkväll som snabbt blåste bort innan tisdagförmiddag. Läste sen det här och fick ont i magen.

Besöket hos barnmorskan visade att jag gått upp två kilo sen sist och att även blodtrycket tickat uppåt. Som sagt det börjar dra i hop sig...

Klihunden..

.. i snö och novembersol !

Snart här

Börjar känna mig som en alkis som behöver återhämta sig från helgen genom att vara hemma och sova på måndagen.

Även om det är tungt och humöret är superkort känns det faktiskt helt overkligt att det snart är dags för bebisen att komma ut. I princip kan det ju ske närsomhelst nu. När jag ser på bebistickern här intill chockas jag att det rör sig om fjuttiga tre veckor innan tiden går ut - och jag/vi som knappt börjat med något praktiskt runt bebisen än. Ärligt så börjar jag bli lite stressad över det. Måste plocka fram nostalgilådorna med småkläderna och förundras att nåt så litet snart ska fylla dom klädesplaggen och bli en del av våran familj.

Vad är det för en liten människa som vi snart får möta.....

Liten och nätt

Kommentarer som: "Åh vilken liten och nätt mage du har!" fnyser jag fullkomligt åt. Den är i mina ögon stor, stenhård med ett undantaget utrymme för cirka en halv deciliter stor pissblåsa och en deciliter stor magsäck.

"Liten och nätt"
*fnys*

Positivt inställd

Morfar och Miraklet i "djupa" diskussioner över en mandarin.
Bilden är tagen i dec 08.

Miraklets inställning till Fars Dag var ju lite si och så i början på veckan, men jag kan meddela att pappa och morfar fick varsitt kort med röda pussavtryck på. Man har väl rätt att ändra sig eller hur?

En läppstiftspuss och en flirt

...till pappa på Fars Dag från ditt Mirakel!

En vs två

Det känns skönt att det bara ska behövas en spruta, men för Miraklet blire dubbla biverkningar. Såg att det är dags för småttingarna vecka 47.

Postkodsfajten

Dom har inte gett upp eller lagt ner.
Idag kom det ett nytt påbud att vi ska flytta postlådan.
Ha! säger jag.

Alla Tjejers Dag

Berättade för Miraklet att det är Fars Dag på söndag och att hon skulle få göra ett kort och skicka till Morfar eftersom vi firar min pappa också. Då spänner hon ögonen i mej och säger att det tänker hon inte göra och undrar istället när det är Alla Tjejers Dag eller Alla Barns Dag för hon vill minsann också ha present, kort och tårta.

Håhå-jaja är allt jag har att säga om det!

Because I'm worth it!

Det blev inga stora biverkningar av sprutan förutom en ömmande vänsterarm. Sen att den vänstra sidan råkar vara min gòsovarsida kanske inte har varit så himla lyckat nattetid. Jag har med andra ord sovit som en kratta och varit obarmhärteligt trött på dagarna. Då är det skönt med halvtidskneg som tillåter en powernap under dagen. Idag blev den dryga tre timmar där i tvsoffan.

Att vänta i nio månader...

Det börjar bli riktigt tungt nu trots att jag "bara" jobbar halvtid. Tanken är att jag ska jobba två veckor till innan jag intar vänteläge. Förra gången gick jag ju över tio dagar och dom dära extra dagarna är ju extra långa. Sista månaden är det mestadels stånk och stön och väntan, väntan, väntan.....

En spruta tack!

I morgon hade jag tänkt vaccinera mig mot svininfluensan. Jag tillhör ju en grupp som rekommenderas att ta sprutan och med januarimånads sängliggande färskt i minnet tvekar jag inte en sekund att pillra mig iväg till vårdcentralen.

Vi ha int flytte

Vi har inte brytt oss.
Vi har ignorerat och tigit ihjäl lapparna som landat i brevlådan med jämna mellanrum. Men nu har det varit tyst ett bra tag.

Har dom lagt av?
Har dom gett sig?
Spänningen stiger i takt med vår uthålliga olydnad.
Fortsättning följer.....