Miraklet är i trotsträsket. Biter mig två gånger när vi kollar tv. En gång av misstag när vi busar. Sen medvetet en gång till när jag säger åt henne att hon inte får bitas. Jag lämnar soffan och hör hennes otrösteliga gråt hos pappan:
-Mamma e duuum. Jag får inte bita henne!
Stackars barn ;-)
1 kommentar:
Ha ha, vilka klassika kommentarer hon fäller! Åh vilken tur att du har bloggen så att du dokumenterar dem för framtiden=o).
Skicka en kommentar