onsdag 18 april 2007
En amatörs bekännelser
Under 2006 fick jag ett gage. Jo, det är sant - jag fick faktiskt ett vitt gage (alltså skattat och hela baletten) för ett sångframträdande här i stan. Det var ganska sköna pengar för att sjunga fyra låtar. I själva verket skulle det räcka med en veckas jobb för att klara sig en hel månad. Snacka om la dolce vita. Men med ett ynka framträdande under förra året är mitt sjungande inget att leva på direkt. Face it bruden- du är helt enkelt inte så efterfrågad och vem vet min karriär kanske till och med är passé?! *darrande underläpp, blinkar bort en tår* Men när jag blickar tillbaka på min musikala karriär kan jag i alla fall tumma på min kontrolluppgift till deklarationen 2007 och minnas att jag en gång stod i rampljuset och fick kosing för det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh, vad coolt!!! Men det är bara att kämpa på! Sök till Idol vettja!
Jag är ungefär lika barnsligt stolt över mitt modellarvode (!!) från Bonniers tidningar. När jag gjorde den där bikinigrejen alltså. Men i mitt fall lär det inte bli fler sådana!
Nämen tjejer, det vet ni väl inte om det blir fler gage eller ej. Den alternativa karriären kan vara bra att ha i bakfickan eller skriva in i ert CV! ;o)
Typ Linda Alm: sjuksköterska och fotomodell.
Meilita: xx (jag vet inte vad du jobbat med!) och frilansande artist.
Det ni.
Hur frant som helst, "jag ar inte bara mamma utan artist ocksa"! Du kan bilda klubb med Charlott Nilssn och Pernilla Wahlgren=o).
Nämen, gud, vad häftigt!!! Supercoolt ju :-) Bara att sträcka på dig! *klappar händerna vilt*
Skicka en kommentar