Hörde en ny igår – skitdålig! Vet ej vem som tillgjort försökte sjunga den men originalet gav i alla fall gåshudsvarning: Gruppen Heart med sin fantastiska powerballad ”Alone”
Det var när jag hörde den som jag började tänka att det väldigt sällan görs en cover som kan matcha originalet. Det produceras oändligt många covers och i mina öron är de för det mesta bara skräp. På senare år tycker jag att det handlar om en medioker superstylad slätstruken dussinartist utan ryggrad och låtskrivartalang som tar sig an att spela in en hit redan gjord och ofta av låtskrivaren i egen hög person. Det finns många stolpskott men för att nämna några blir det A-teens sk ABBAtolkningar och senast Westlife som smärtsamt knöser ur sig redan gjorda kärleksballader ..”The Rose”…gud jag nästan kräks.
Men jag kan trots min ringa! ålder dra mig till minnes att det även gjorts nåra bra. Whitney drog ju in en femetta med Dollys ”I will always love you” och sen gillar jag Jill Johnsons tolkning av Eagles ”Desperado”
En annan vinkel i coverfrågan är ju att jag surt insett att det tydligen gått en hel massa år sedan originalet låg på listorna – år som kanske inte varit till just min fördel. Jag hörde senast förra veckan Savage Gardens ”Truly, madly deeply” i någon ”weijltjejs” tappning och tänkte:
VA!? Görs det redan en cover på den här!? Den låg ju nyss på listorna eller??? (Hmm...det var visst 1997)
Nå vad säger du? Vilken cover vill du digga respektive dissa?
Trevlig Fredag på er!
3 kommentarer:
Jag tycker att Westlifes version av "the rose" är underbar!!! Men de övriga på albumet är däremot skit.
Ja även jag måste medge att jag gillar just Westlife och The rose. Men i övrigt kan jag inte komma på en enda cover de senaste typ 20 åren som är bättre än originalet!!! Och det finns ju rätt många att välja på.
(och när jag skriver detta inser jag hur gammal jag är, eftersom 20 år är en grymt lång period och det känns som att jag borde vara bäbis då, men då var jag ju faktiskt 15 hrm hrm)
men det värsta är att t.ex min dotter tror att cover-låtarna är original, och rynkar på näsan åt dom "riktiga" låtarna, eftersom hon blivit van vid fuskvarianterna.
Haller fullstandigt med dig, a andra sidan kan det ibland var svart att veta vad som ar original och inte. En av mina favoritlatar ar Tainted Love med Soft Cell, och jag trodde fram till for nagra minuter sedan att det var originalet men det visar sig att det ar en cover pa en lat som kom ut 67(info fran wikipedia.org)! Soft Cells version ar dock den mest kanda och varje gang jag hor popprinsessan Rihanna's version vill jag bara do - fruktansvart!
En bra cover ar Sheryl Crow's The First Cut is the Deepest, och for er som ar lika gamla som mig minns kanske att Papa Dee's cover pa den ocksa var riktigt bra.
Skicka en kommentar